Jag har mer och mer börjat undvika att vara med människor. Eller iallafall med människor som vet om vad vi går igenom. Som idag, jag har egentligen skola schemalagt men jag känner inte för det. Ångrar lite att jag berättade för hela min studiegrupp att vi var på mötet för nu är dom verkligen "inne i" situationen. Har mina två tjejer som det känns bra att prata med men vissa är lite för hoppfulla eller vad man ska säga. Kanske är jättebra att dom vet ifall det inte går hela vägen så dom har förståelse men samtidigt känns det som personer jag inte är så nära med är inne i det allra mest privata. Det är en väldigt svår balansgång mellan berätta och inte berätta.

Undrar hur jag blir under ruvartiden och inför graviditetstestet. Jag kanske ljuger och säger att försök nr1 blir uppskjutet av någon anledning för att slippa alla frågor. Hur länge bör man vänta vid eventuell graviditet innan man berättar för folk? Som jag förstått det så väntar personer med "vanliga" graviditeter till ungefär v12 för det är då dom har sitt första ultraljud och hör hjärtat. Men vi kommer ju göra ultraljud vid v7. Läste att om man blir gravid och hör/ser hjärtat vid den kontrollen så är risken för missfall ganska liten. Jag tror inte jag kommer hålla mig till v12 om det ser bra ut i v7. Men vi får väl se helt enkelt. Som ni märker så tänker jag alltid ganska långt fram i tiden. Har ganska svårt att vara i nuet, speciellt i den här processen.

Oj vilket rörigt och meningslöst inlägg detta blev haha. Men det är mycket tankar och känslor just nu som behöver få släppas ut för att jag ska få någon typ av sinnesro.